En del menar att ordet wicca kommer från det anglosaxiska ordet wicce vilket betyder "häxa" eller "vis kvinna". Andra säger att ordet betyder ordagrant "den vises konst".
Den paganska (nyhedninska) traditionen Wicca (även kallat witchcraft) dök först upp i England på 1940-talet av engelsmannen Gerald Garner (1884-1964). Det är en initiatorisk mysteriereligion, dvs utövarna deltar och blir en del av mysterierna genom initiation i coven, kvinnorna blir prästinnor och männen präster.
Wicca-organisationen kom till Sverige i slutet av 1980-talet, och heter idag Vikta förbundet.
Häxkonst och Wicca är inte samma sak. Wicca är namnet på en religion, häxkonst är ett namn på praktiserandet av trolldom.
Många wiccaner ängnar sig åt magi/häxkonst. Man kan säga att alla wiccaner är häxor, men alla häxor är inte wiccaner.
Wiccareligionens 3 grundprinciper:
-Att känna kärlek och bekantskap med naturen.
-Att betrakta verkligheten som en manifestation av guden och gudinnan.
-Att leva efter the wiccan rede's budskap "An ye harm none, do what ye will", som innebär att allt är tillåtet så länge ingen kommer till skada.
Wiccaner tror inte på himmel och helvete eller en utomstående makt som får oss att göra gott eller ont. Därför finns inte begreppet synd heller.
Inom wicca poängterar man främst två viktiga "regler" i etiskt handlande. Den ena är The Wiccan Rede, och den andra Den trefaldiga lagen.
Dessa två skall inspirera wiccanen till att handla med förnuft och kärlek, både som magiker och som människa.
Wiccaner tror på den trefaldiga lagen som säger att allt man sänder ut, får man trefaldigt tillbaka - gott som ont. Om man t ex gör en människa en tjänst, så får man tillbaka den trefaldigt själv, kanske inte i samma form och kanske inte ens i detta livet - men man får den.
Likaså om man gör en människa illa, så kommer detta tillbaka, inte heller här nödvändigtvis i samma form. Negativa energier byter plats med andra negativa energier. Det man sänder ut, får man tillbaka.
Guden
och Gudinnan
De gudomar wiccaner tillber är balanserat manliga och kvinnliga förutom
i vissa undantagsfall. De flesta wiccaner talar om Guden och Gudinnan,
dessa kan i sin tur vara personifierade genom gudomar från olika panteon
(gudavärldar).
Alla religioners struktur är byggt på vördnad till gudomar,
inom wicca är det oxå så. Skillnaden ligger i att wiccaner
inte behöver någon präst som predikar för en, utan
varje wiccan har själv en personlig kontakt med guden och gudinnan.
Wicca är en naturreligion, och wiccaner vördar dessa tvillinggudomar
p.g.a. deras anknytning till naturen. Guden och gudinnan är jämlika
och tillsammans är de ett.
De styr inte våra liv, men vi kan be dem om hjälp under våra ritualer för att uppnå viktiga ting eller för att förändra vår tillvaro. Denna gudomliga kraft är inte på avstånd från oss, utan är manifesterad i allt omkring oss, även i oss själva.
Coven
I ett coven bör inte antalet överstiga 15-20 personer, ett
ideal är 6-8 personer. Minimi åldern är 18 år för att få
bli initierad.
Covenet är oftast uppbyggt av en Överste Prästinna (ÖPA),
hennes Överste Präst (ÖP) och andra medlemmar i olika
grader.
De flesta wicca-coven har gradbeteckningar som speglar medlemmarnas
mognad-utbildning-utveckling. Wicca-covens är ofta mycket hierarkiska.
I covenet följer man den tradition som man själv, inom gruppen
föredrar.
Man bestämmer alltså över sig själv trots att man
tillhör någon central organisation. Ett coven är en
slags energipool där man gemensamt genomför ritualer samtidigt
som medlemmarna får andligt stöd.
Wicca är ingen missionerande religion. Vill man bli medlem i ett coven
får man ta första steget själv och be om att bli initierad. Efter den
förfrågan följer en "försöksperiod", vanligtvis 1 år och en dag, där
både initianden och covenet känner efter att det stämmer, att detta
verkligen är vad den personen önskar.
Det är dock inte ovanligt att man inte tillhör något
coven utan själv har initierat sig. Man kallar sig då solitär
wiccan och arbetar ensam.
På sidan Magi / Ritualer finns förslag på hur man gör
självinitiering.
Det är en utbredd missuppfattning i Sverige att wiccaner (häxor) bara
är kvinnor. Det är fel, både män och kvinnor kan vara wiccaner.
The
Four Rules: The Law: |
Wiccaner firar åtta högtider, sk sabbater. De firar vi för att de reflekterar hur naturen, som vi alla är en del av, förändras. Beroende på vilken tradition man tillhör så kan de vara mer eller mindre inriktade på olika gudomar eller mer på själva skeendet i naturen. De uppdelas i fyra stora och fyra mindre.
Esbat
Utöver sabbaterna så firar många wiccaner också något som kallas för "esbat", vilket betyder "liten sabbat".
Själva ordet esbat, betyder att glädjas på franska.Oftast firar man vid fullmåne. Under esbat kan man jobba med magi, meditera över månen/mångudinnan eller annat trevligt.
De fyra stora är:
Beltane 1:a maj, fruktsamheten firas.
Detta är en av de keltiska eldfesterna. Gudinnan tar gestalt av jungfrun
och guden är den sexuellt potente ynglingen, de firar sitt bröllop.
På brittiska öarna reser wiccaner en majstång som symbol för guden.
Lughnasad 1:a augusti, är skördefesten.
Wiccaner tackar moder jord för hennes överflöd. I en del traditioner
firas gudens död eller hans bröllop med gudinnan. Ibland bakas ett bröd
i form av en man som alla deltagare äter upp. Wiccaner gör gärna korndockor
som symboler för gudinnan.
Samhain (Senare kallad All Hall of Eve
som blev Halloween) 31:a oktober, firas som de dödas fest och i en del
traditioner, som nyår. Slöjan mellan världarna är tunn och de döda kan
besöka de levande denna natt. Wiccaner förbereder sig för den tid när
de kommer att arbeta med underjords mysterierna. Den stora riten bör
firas.
Imbolc 2:a februari, är gudinnan Brigids
fest. Under denna kväll ägnas konsterna stor uppmärksamhet. I alexandersk
tradition firas gudinnans återhämtande efter att ha fött guden. Oimelec
firades när tackorna började ge mjölk, i vilket syfte festen firats
är helt okänt.
Det har varit en viktig fest men vi vet inte vem eller vilka som hyllats.
De fyra mindre är:
Litha (midsommarsolståndet) som firas kring
den 21:a juni, solen är som högst och guden är som mäktigast. Alla örter
som samlas under denna tid är magiskt mycket potenta. Den ljuse guden,
ekkungen strider med sin mörke bror, järnekskungen, och vinner. Han
har dock fått ett sår som försvagar honom. I några traditioner förlorar
ekkungen och överlämnar regentskapet till järnekskungen.
Mabon (höstdagjämningen) som infaller kring
21:a september,
sker förberedelsen inför det mörka året. Den kan också firas som en
skördehögtid, allt skall nu vara skördat.
Yule (midvintersolståndet) kring den 21:a
december, är den natt då solbarnet föds och årshjulet vänder mot ljusare
tider.
Yule firas som en glädjens och ljusets högtid. I en del traditioner
strider ekkungen med järnekskungen. Misteln är gudens säd och är
en kärleksbefrämjande ört.
Ostara (vårdagjämningen) kring
den 21:a mars infaller när ljuset och mörkret balanseras mot varandra.
Här skall gudinnan Ostra ha firats.
Ägg spelar en viktig roll i riterna. Förutom de åtta sabbaterna där
vi
firar årshjulets växlingar samlas vi även vid olika passageriter som
t.ex. initiationer, handfästningar (det wiccanska/nyhedniska bröllopet)
eller begravningar.
Det finns även mer praktiskt inriktade ritualer där man samlas
för att uppnå magiska mål, men dessa är starkt integrerade i religionen.
De följer oftast månens cykler.
Det finns en oerhörd mängd traditionslinjer inom wicca. Den största skillnaden från tradition till tradition, coven till coven, är HUR de utövar wicca. Här följer några traditioner.
Gardneriansk wicca
Räknar sin linje direkt från Gardner och hans första coven.
Man kan inte vara gardnerian utan att vara initierad av någon annan gardnerian. De är nakna i cirkeln, använder sig av rituell piskning, och många speciella symboler. Folktro är framträdande.
Alexandersk wicca
Härstammar från Alex och Maxine Sanders. De sysslar mer med ceremoniell magi. De har tregradssystemet, men initiander får inte vara med i cirkeln innan de blir 1°-initierade.
Brittisk traditionell
Blandar mellan Gardnerianskt och keltiskt. De använder sig ofta
av det material som Janet & Stewart Farrar har gett ut.
De har 3°-systemet.
Keltisk wicca
Använder sig av keltiska gudomar, druidiskt material och lite gardnerianska tankegångar. I det magiska arbetet använder man sig av träd, blommor, alver dvs hela den brittiska floran av väsen.
Ceremoniell häxkonst
Bygger på klassisk västerländsk ceremoniell magi; Agrippa, John Dee, Kabbalah, egyptisk magi osv.
Dianisk häxkonst
Bygger till stor del på Lelands "Aradia" och Murray´s
"The witchcult in western Europe". Primärt fokus är gudinnan, man har inga grader, män är oftast inte tillåtna i grupperna.
Ritualerna är mycket enkla. De anses vara den starkaste, feministiska rörelsen inom wicca.
Eklektisk wicca
Utmärker dem som inte följer någon speciell tradition.
De lär sig och studerar många olika panteons och magisystem.
Detta är den största gruppen av wiccaner.
Ärftlig häxkonst
Är mycket svårt att bevisa. De som kallar sig så, hävdar att häxkonsten ärvs ned inom familjen, eller kan delges någon som blir upptagen inom släkten. Om det finns riktiga, ärftliga häxor så är de oerhört skickliga på att dölja sig.
Kökshäxor
Kallas de som använder det som finns hemma; köksknivar, uppläggningsfat, vanliga dricksglas osv.
Termen används också ibland i nedsättande mening.
Piktisk häxkonst
Sägs vara skapad av Aidan Breac (1897-1989), som skall ha varit ärftlig häxa. Det är svårt att veta hur riktigt detta är, då pecti wicca helt tillskrivs Raymond Buckland.
Seax-wicca
En saxisk form av häxkonst grundad av Raymond Buckland 1973.
Den bygger på saxiskt material, med lite germanskt inflytande.
Man använder sig av runor och germanska gudomar. Buckland använder sig av wiccastrukturen med initieringar.
Stregas
Hämtar sin tradition från Lelands "Aradia" och italiensk folkmagi.
Teutoniska häxor
Försöker återskapa den fornskandinaviska traditionen, den kallas
ibland för "asatru" men fortfarande är basstrukturen wicca. Asatroende kommer dessutom alltid att få dras med kopplingarna till nazismen.
Starhawk wicca
Bygger på Starhawks böcker och föreläsningar. En keltiskt inspirerad, jungiansk form av eklektisk wicca.
Faery wicca
USA-grenen grundades i mitten på 1970-talet av Victor Andersen, Starhawk är en av hans initiander. Brittisk Faerywicca kan delas in i irisk, walesisk, skotsk, bretonsk och brittisk FW.
Walesisk/brittisk faerywicca
Bygger på keltisk mysticism främst odlad av författarna R.J Stewart och John & Caitlin Matthews. Den har vissa drag med Santeria/Condomblé då utövarna låter sig besättas av gudomar.
Dessa ses som personifierade, inte arketyper eller energier.
De är ofta drakdyrkare och tar in Arturianska mysterier.
Cyberpagans
Är en gruppering som började växa i och med att Internet skapades.
Det finns paganer som aldrig har kontakt med andra förutom via sin dator. T.o.m. årshjulsritualer har utförts via nätet.
Detta är en grupp som är ganska omöjlig att få grepp om.
